Slumpat blogginlägg

torsdag 22 juni 2017

Tanums sommarland

Ibland går det inte riktigt som man tänkt sig. Tanums sommarland är ett ganska talande exempel på det.

Övergiven lada vid parkeringen.

Ödehus vid parkeringen.

Övergiven och övermålad glasskiosk.

Någon har glömt att stänga fönstret.

Glasskiosk interiör.

Den gamla frysdisken finns kvar, men glassen är dessvärre slut.

Gatuköket. Trots förfallet, eller kanske snarare tack vare förfallet, är det ett förhållandevis populärt turistmål hos ungdomar som leker med soft airguns och spelar paintball.

Livslängden på en brandsläckare är cirka 15-20 år.

Man kan tycka att personaltoans utrymme var väl snålt tilltaget.

Bara de senaste åren har mycket tagits bort. Vattenrutchkanan finns än så länge kvar, men den tillhörande bassängen är borta.

För den som vill veta mer om Tanums sommarland har bland andra Jan Jörnmark skrivit om det på sin hemsida. Det finns även en uppsjö fler bilder och videor om man bara googlar runt lite.

Vattenrutschkanans lägsta punkt fungerar idag som en alldeles utmärkt myggodling.

I anslutning till det forna sommarlandet står den här gamla ladan med stora utvecklingsmöjligheter.

Dörren till ödehuset stod öppen.

Det ser ut som att paitballkrigarna har använt kylskåpet som en skyttegrav.

Vardagsrum med stor potential.

Kontorsutrymme med visst renoveringsbehov. Något för den händige.

Trappa med visst städbehov.

Utsikt från övervåningen.

Spatiöst badrum med god ventilation.

"Välkommen till Sällskapslandet!"I fornstora dar fanns här bland annat ponnyridning, kanoter, minigolf, elbilar, studsmattor och stugor. Den som brukar tala sig varm om vikten av entreprenörskap (vilket i dag är ungefär "alla") kan jag varmt rekommendera att läsa Bertrand Russells "In Praise of Idleness". Den är lika aktuell i dag som när den skrevs i mitten på 1930-talet.

tisdag 20 juni 2017

måndag 19 juni 2017

lördag 17 juni 2017

Skalbanksmuseet

Jag hade inga planer på att besöka skalbanksmuseet i Uddevalla. Jag visste inte ens att det fanns förrän jag av helt andra skäl hade vägarna förbi. Därför hade jag inte heller min kamera med mig, men några mobilder är väl bättre än inga alls kanske.

Trots att ungefär 90% av skalbankarna har exploaterats (det mesta till hönsfoder) är det fortfarande världens största skalbank.
Skalbankarna har uppstått när inlandsisen smälte, och består mest av skal från musslor och havstulpaner. Man har också hittat en del andra exotiska arter som vitnosdelfin och swedenborgsval.
Mitt i den stora gropen vilka de stora skalhögarna (ungefär 100 000 kubikmeter) omger finns en damm. I dammen finns en del fiskar och, som bilden visar, grodyngel.
Det förekommer även en hel del snäckor som fortfarande lever.

torsdag 15 juni 2017

Tåsteröds bävrar

Jag ber om ursäkt för de plågsamt höga brusnivåerna, men det var så mörkt att jag inte hade så mycket annat val än att skruva upp ISO:n till max.


Bäver i Tåsteröds stora vatten.


Bäver efter att det har blivit så mörkt att det knappt är värt att försöka fotografera.
Två bävrar.

Splash!

söndag 11 juni 2017

Skärkälls kattugglor

"Vad ljusa de är" tänkte jag när jag i dag skrämde upp ett par duvor som satt ovanför vägen i ett träd. "...och vad långsamt de flyger". Just när jag kom på att det nog inte alls var några duvor hade de försvunnit. Trots att jag visste exakt vilket träd de satt i tog det flera minuter innan jag såg dem igen, och jag hann nätt och jämnt knäppa av några bilder innan de flaxade bort i grönskan igen. På vägen tillbaka såg jag hur en stor grå klump satt på en gren högt uppe i ett träd och stirrade på mig.

Kattuggleunge på Skärkäll i Bottna, Bohuslän.

Troll i trädet.

Av erfarenhet kan jag avslöja att kattuggleungar brukar vara lättare att fotografera innan de lärt sig att flyga.

Relativt vaksam förälder.